Goda intentioner föder ofta storslagna planer. Jag vill så mycket och jag vill så väl. Varför rinner trots detta så mycket ut i sanden? Tiden rusar fram, säger jag. Men det är inte sant, det är jag som rusar fram. Var det inte Skalman som sa att SKYNDA är ett fult ord. MÅSTE är ett annat.
Min äldsta dotter är nu tolv år. När hon var nio eller tio skrev hon ner sina tankar och känslor på ett papper och lämnade till pappa och mamma. Jag minns fortfarande några av orden hon använde, bråttom var ett, räkning ett annat. Med dessa ord ville hon berätta för oss vad som ibland gjorde henne orolig eller ledsen. Ur vår dotters synvinkel var vuxenhet detsamma som konstant brist på tid och (ibland) oro för familjens ekonomi.
När ska jag lära mig att leva på ett annat sätt, ett nytt sätt? Varför inte idag.
/Lasaros
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar