Det kristna svaret är: Julen innebär firandet av Jesu födelse.
Jag läste nyligen en artikel om svenskarnas andlighet som uppenbarligen är av en modern och nydanande typ. På frågan om vem eller vad Gud är var det bara omkring 10 procent av svenskarna som sa sig uppfatta Gud enligt traditionell kristen uppfattning - dvs. som en personlig och allsmäktig ande vars existens föregår och är oberoende av människan.
Enligt min mening - som förhoppningsvis också är den kristna uppfattningen - är julen en av de företeelser som allra tydligast gör den kristna gudsuppfattningen unik. Gud gör sig synlig i historien och efterlämnar vittnesbörd som inte går att passa in i några allmänreligiösa mallar.
Med andra ord: Guds människoblivande, inkarnationen, tvingar oss att ta ställning. Man skulle kunna kalla det Jesusproblemet. Är berättelsen om Jesu liv - däribland födelsen - en vacker saga, ett hopkok av mer eller mindre legendartat material? Eller skedde något i Betlehem i den perifera romerska provinsen Palestina några år före vår tideräknings början som överskrider naturens ordningar och som ingår i en berättelse med kosmiska dimensioner?
Kristen tro kan inte reduceras till att besvara en gigantisk fråga med ett enkelt ja. För även om kristen tro kan sägas rymma Svaret med stort S - Jesus Kristus - så ställer detta svar själv tusen frågor. Där börjar det stora äventyret.
